Kort svar
Tidpunkten för måltider verkar kunna påverka kroppsvikten något, men effekterna som hittills har setts är små och forskningen är osäker. En metaanalys av 29 randomiserade studier fann små skillnader för tidsbegränsat ätande, färre måltider och att lägga en större del av dagens energi tidigare på dagen. Resultaten ger inte stöd för en universell klockslagstabell för när människor bör äta.
Underlaget i korthet
- Metaanalysen omfattade 69 rapporter från 29 randomiserade kliniska studier med 2 485 vuxna.
- Studierna varade minst 12 veckor och undersökte tidsbegränsat ätande, måltidsfrekvens eller hur dagens energi fördelades över dagen.
- Skillnaden i vikt var i genomsnitt -1,37 kg för tidsbegränsat ätande, -1,85 kg för lägre måltidsfrekvens och -1,75 kg för tidigare energifördelning jämfört med kontroll.
- Forskarna bedömde effekterna som små och av osäker klinisk betydelse, med hög heterogenitet och betydande risk för bias.
Varför är frågan intressant?
Diskussionen om mat handlar ofta om vad och hur mycket vi äter. På senare år har även tidpunkten fått stor uppmärksamhet, exempelvis genom tidsbegränsat ätande, färre måltider och råd om att äta mer av dagens energi tidigare.
Vad har forskarna undersökt?
Forskarna sammanställde 69 rapporter från 29 randomiserade kliniska studier med totalt 2 485 vuxna. Studierna pågick minst tolv veckor. Sjutton studier undersökte tidsbegränsat ätande, åtta undersökte måltidsfrekvens och fyra undersökte hur energiintaget fördelades över dagen.
Vad visade resultaten?
Tidsbegränsat ätande gav i genomsnitt 1,37 kg större viktnedgång än kontroll. Lägre måltidsfrekvens gav en genomsnittlig skillnad på 1,85 kg och tidigare energifördelning 1,75 kg. Skillnaderna var statistiskt signifikanta, men forskarna beskrev effekterna som små och deras kliniska betydelse som osäker.
Vad betyder resultaten inte?
Resultaten betyder inte att det finns ett optimalt klockslag som alla bör följa. De visar inte heller att måltidstidpunkten är viktigare än matens innehåll eller det totala energiintaget. Forskarna hade vissa metodologiska farhågor för sju studier och hög risk för bias i 22 studier, vilket minskar säkerheten i slutsatserna.
Hur passar detta ihop med tidigare kunskap?
Resultaten pekar på att tidpunkten kan vara en av flera faktorer som påverkar vikt och metabolism. Men eftersom studierna varierade mycket och effekterna var små går det inte att göra måltidstidpunkten till huvudförklaringen för viktförändring eller metabol hälsa.
Vad betyder det i vardagen?
För vissa kan en tydligare måltidsstruktur eller att äta mer tidigare på dagen vara praktiskt. Den här forskningen ger däremot inget stöd för att alla behöver följa ett visst ätfönster eller undvika mat efter ett bestämt klockslag.
Hälsovetts sammanvägda tolkning
Vår sammanvägda tolkning utifrån källorna är att när vi äter kan spela viss roll, men att effekterna på kroppsvikt i de randomiserade studierna var små och underlaget osäkert. Tidpunkten bör därför ses som en möjlig del av helheten, inte som en överordnad regel.
Det här vet vi inte
Det är fortfarande osäkert hur stora långtidseffekterna är, vilka grupper som kan ha mest nytta av olika måltidsmönster och hur resultatet förändras när energiintag och kostens innehåll kontrolleras mer strikt.
Vanliga följdfrågor
Betyder detta att periodisk fasta fungerar bättre?
Inte generellt. Analysen undersökte flera typer av måltidstidpunktsstrategier, och effekterna var små med osäker klinisk betydelse.
Är det dåligt att äta sent?
Den här analysen räcker inte för ett sådant generellt påstående. Den jämförde flera olika sätt att förändra måltidstidpunkt och energifördelning.
Hur stora var effekterna på vikten?
De genomsnittliga skillnaderna var ungefär 1,4–1,9 kg beroende på strategi, men forskarna betonade att effekterna var små och evidensen osäker.
Källor
SYSTEMATISK ÖVERSIKT OCH METAANALYSGEMENSAM
2024-11-04 · Meal Timing and Anthropometric and Metabolic Outcomes: A Systematic Review and Meta-Analysis · JAMA Network Open · DOI 10.1001/jamanetworkopen.2024.42163